| Om rasen |
| Skrivet av Fredrik och Maria |
| 08-08-08 21:09 |
|
Det sägs rätt mycket om Siberian Husky som ras, sanningshalten varierar och många gånger så är det nog mest beroende på individen huruvida det stämmer eller inte. Våra två huskygrabbar är definitivt av samma ras och dessutom släkt med varandra, men på många sätt är de väldigt olika. Här nedan kommer en härlig blandning av egna erfarenheter och "fakta". Intelligensen är något som det finns både för och nackdelar med. Fördelen är att din hund garanterat klarar av att göra det du vill får den till att göra. Nackdelen är att den är intelligent nog att själv bestämma om den tycker det är intressant nog att göra det du ber den om. Det går att träna lydnad och vissa har lyckats väldigt bra. De flesta andra kommer till en nivå där det fungerar ganska bra med lite givande och tagande, mest beroende på hur villig hunden är på att lyda just nu. De som har andra hundraser skulle nog inte kalla en lydig Siberian för en lydig hund. En siberian går inte att ha lös, de som hävdar annat är förmodligen ägare till undantaget som bekräftar regeln. Man bör alltid ha sin husky kopplad för allas säkerhet, hunden inkluderad. De flesta huskys har en stark jaktinstinkt, vilket kan få dem att dra iväg på jakt när de får en ingivelse (läs intressant doft alternativt syn). Många är de draghundsekipage som fått knyta fast släden i ett träd i flykten när spannet hittat vittring på vilt eller annat spännande. För en siberian kommer flocken först och de är väldigt familjekära. De visar mycket sällan svartsjuka på att andra familjemedlemmar får uppmärksamheten så länge som de får vara med på ett hörn. De gillar barn, men som alltid så ska det finnas en vuxen med i bilden när barn och djur umgås för att undvika olyckor. Husky = Houdini, eller nästan iallafall. Vi har med en utbrytarexpert att göra, de smiter på de mest påhittiga vis genom hål som man trodde var alldeles för små. Lämnar man en dörr öppen är resultatet givet, hund på rymmen. De är otroliga på att gräva, hål och gångar snabbt och effektivt. En del individer är riktiga rackare på att klättra och tar sig med lätthet över stängsel på närmare två meter. Skällande hundar är rätt ovanligt med denna ras, knappt ens när de blir utskällda av andra hundar. De har däremot en fallenhet för att yla i sång som uppskattas av vissa och mindre av andra. Utöver ylandet så kommunicerar de med sin omgivning med en hel uppsjö av andra ljud som nog närmast kan liknas vid tal. De är inga vakthundar. Om det dyker upp en oönskad gäst hälsas de välkomna av hundarna. Dock hälsas det mest hjärtligt på dem som de känner. De äter inte mycket mat, med tanke på storleken, och är rätt billiga i drift om man bortser från polarhundssjukan som inte drabbar hunden utan hundägaren... (läs mer om det på nätet).
|
| Senast uppdaterad den 08-12-31 09:33 |