Pojkarna

Jobbigt med förskolestarten...
Skrivet av Maria   
09-08-25 21:36

 

John kör Audi hemma på gården. 

Nu har det börjat, allvaret! Sommar "slut" och föräldraledighet slut! John har nu gjort sin inskolning på förskolan och börjat "på riktigt". Vad han tycker om saken är inte så svårt att lista ut. När man kliver ur bilen börjas det. Han klamrar sig fast så hårt han kan i famnen och släpper inte taget. När man ska gå drar den igång... Mistluren som kan få hjärtan att brista! Då gäller det...snabbt iväg och hoppas att det lugnar sig så småningom. Det gör det ju allt som oftast, men tydligen sitter det i, till och från, större delen av förmiddagen. Sedan är det ju lunch och hungrig blir man väl av att vara ledsen och sedan sova, för trött blir man. Svårt när man inte förstår varför man blir lämnad. Tur det än så länge har varit korta dagar, ett par dagar i veckan.

Förskolan har efter sommaren fått nya lokaler. De huserar numera i skolan i lokaler nyrenoverade för ändamålet. Det ser fint ut även om jag tycker det ser lite litet ut. Man skulle väl kunna önska någon form av galler el. dyl. utanför de fönster som ska kunna öppnas. Vissa andra lösningar (vid renoveringen) kan man ju fundera ut om den som har tänkt visste om att det var barn som skulle vara i lokalen. Utomhuset finns det mycket kvar att önska om...det skulle varit klart när barnen kommit tillbaka efter semestrarna, men...ja det beror väl på definitionen av färdigt. Nu finns det iallafall lite staket (saknas dock lite vitala bitar för att barnen säkert inte ska komma ut), lite fjunig gräsmatta, en cykelbana, sandlåda och så har de kunnat ta fram lite uteleksaker och cyklar. Men det ska nog bli bra med tiden, förhoppningsvis utan några obehagliga incidenter. Synd om personalen som ska arbeta i, och får parera för bristerna i lokaler och utomhusmiljö, de har alldeles säkert nog att göra med barnen ändå.

Nåväl det mesta brukar lösa sig, och även om det dröjer ett tag så tror jag nog att John kommer trivas bra på förskolan. Han har ju snälla och duktiga fröknar som håller koll på honom och de andra, och ser till att de har det bra. Men just nu känns det tungt. Ledsenheten och klängigheten sitter i även hemma. Man blir klart påverkad av att se lillkillen som brukar vara solen själv, snarare likna ett riktigt ihärdigt regnväder, dyster, ledsen och orolig.

Med storebror har det gått bättre, han har börjat på "stordagis" och verkar trivas bra. Lite blygt första dagen, men sedan blev han varm i kläderna. Nu vill han inte hem när man kommer och hämtar. För honom har det blivit väldigt viktigt med kompisar, men det är väl den åldern nu.

Ja som sagt, det löser sig väl så småningom, hoppas nästa inlägg blir muntrare.

 

Senast uppdaterad den 09-08-25 22:19
 

Lägg till kommentar

Ditt namn:
Din e-postadress:
Din hemsida:
Ämne:
Kommentar:

Copyright © Maria och Fredrik Gustafsson 2002-2008. Texter och bilder är skyddade av upphovsrättslagen.